BoAb loggan

​Mästarnas Park


Karta Mästarnas park Tre fåvitska jungfrur Hon lyssnar till jorden Lyssnande Kid Skogsråa Löparna Ungdom Gustav 3 Katedral Peter Grodan Cessie liggande Bältesspännare Auroras hår 50-talslägenheter
Karta Mästarnas park Tre fåvitska jungfrur Hon lyssnar till jorden Lyssnande Kid Skogsråa Löparna Ungdom Gustav 3 Katedral Peter Grodan Cessie liggande Bältesspännare Auroras hår 50-talslägenheter
Tre fåvitska jungfrur

1. "Tre fåvitska jungfrur"

Eric Grate, född 1896 i Stockholm, död 1983 i Solna. Skulptör och tecknare.

 

Eric Grate var elev vid konstakademin i Stockholm 1917-1920. Under åren 1922-1924 företog Grate studieresor till Tyskland, Italien och Grekland. 1924 kom han till Paris där han stannade till 1934.

 

I Paris möttes konstnärer från världens alla hörn. Med sitt rörliga och mottagliga sinne stimulerades Eric Grate mycket av denna skapande atmosfär. Han kom att arbeta under sin långa konstnärstid (65 år) med många olika uttryckssätt. Han skulpterade i lera, sten, trä, målade i olja och akvarell, tecknade i tusch, pastell och kol. Hela livet stod han öppen för intryck och stimulans från vitt skilda håll.

Åren 1941-1951 var Eric Grate professor i skulptur vid Konstakademien i Stockholm.

 

Upp 


Hon lyssnar till jorden

2. "Hon lyssnar till jorden"

Eric Grate, född 1896 i Stockholm, död 1983 i Solna. Skulptör och tecknare

Eric Grate var elev vid konstakademin i Stockholm 1917-1920. Under åren 1922-1924 företog Grate studieresor till Tyskland, Italien och Grekland. 1924 kom han till Paris där han stannade till 1934.

 

I Paris möttes konstnärer från världens alla hörn. Med sitt rörliga och mottagliga sinne stimulerades Eric Grate mycket av denna skapande atmosfär. Han kom att arbeta under sin långa konstnärstid (65 år) med många olika uttryckssätt. Han skulpterade i lera, sten, trä, målade i olja och akvarell, tecknade i tusch, pastell och kol. Hela livet stod han öppen för intryck och stimulans från vitt skilda håll.

 

Åren 1941-1951 var Eric Grate professor i skulptur vid Konstakademien i Stockholm

Grate arbetade ofta med samma motiv i åratal, hela tiden med en stark känsla hämtad från naturens formvärld. Han kände ett starkt behov att studera anatomi från grunden, tecknade kroki och modellerade många kvinnofigurer i enkla sittande, liggande eller stående ställningar. Liggande kvinnor återkom han till i flera uppdrag från 1920-talet och framåt.


Upp 

Lyssnande Kid

3. "Lyssnande kid"

Arvid Knöppel, född 1892 i Lund, död 1970. Skulptör, tecknare, målare.

Arvid Knöppel var uppväxt i den småländska naturen. Fadern som var jägare och naturmänniska, lät barnen redan som små få bekanta sig med djuren i naturen.

 

Arvid Knöppel var tidigt klar över att han ville bli konstnär och lämnade Småland för att utbilda sig vid olika konstskolor i Stockholm. 1914-1919 genomgick han Konstakademien.
Redan tidigt kom djuren att utgöra centrum i hans motivvärd. Det var rörelsen och den individuella karaktären som intresserade honom mest. Ögonblickets liv.

 

Man har talat om "linjens blixtsnabba nedslag" hos Arvid Knöppel. Gunnar Brusewitz har upplevt honom så här: "Det tycks hos Knöppel finnas en gåtfull direktförbindelse mellan ögat och handen som vi andra saknar. Den som sett honom teckna djur får en hisnande känsla av att den på papperet tecknade rörelsen utförs på något sätt synkroniserat med modellens. Det är ett mirakel, kort sagt."

 

Arvid Knöppel var de vilda och tama djurens skulptör.


Upp 

Skogsråa

4. "Skogsråa"

Skulptören Christian Eriksson föddes 1858 i Taserud, död 1935 i Stockholm.

 

Christian Eriksson kom från gammal snickarsläkt från Taserud i Värmland. I Oppstuhage i utkanten av Arvika hade Christian Eriksson sin ateljé. Dit lockade han konstnärsvänner från Stockholm och där vid sjön Racken bildades Rackstakolonin, en grupp konstnärer som sökte gemenskapen och som inspirerades av det vackra landskapet.

 

Skogsråa skapade Christian Eriksson i slutet av sin levnad: en farlig flicka med fladdrande hår och kläder, som kommer mot en med en sensuell, leende, öppen mun beredd att förföra vem som helst som kommer på skogsstigen.



 

Upp 

Löparna

5. "Löparna"

Carl Eldh, född 1873 i Film, död 1954 i Stockholm. Skulptör, medaljgravör.

"Löparna" finns uppställd vid Stadion i Stockholm och anses som en av Sveriges förnämsta monumentalskulpturer.

 

Under intensiva studier på Stadion inför arbetet med Löparna, fängslades Eldh bl.a. av en slutstrid mella två löpare vid målsnöret. I ett lyckligt ögonblick skisserade Eldh upp en grupp av en slutstrid på mållinjen, då den ena löparen just sprängt målsnöret och avstannande sträcker upp armarna i luften medan den andra med ett långt kliv och framåtböjd överkropp söker brösta sig fram mot snöret.

 

"Jag har fått sitta på många tävlingar innan jag lyckats komma underfund med var rörelsen sitter", säger Eldh i en intervju 1937. "För resten har jag fått bra motion medan jag arbetat med den här unge mannen, än har jag måst klättra upp i taket och än har jag måst ligga och krypa på golvet, så jag tror inte det är någon fara att man blir stel i ryggen".


Upp  

ungdom

6. "Ungdom"

Carl Eldh, född 1873 i Film, Uppland, död 1954. Skulptör, medaljgravör

 

Carl Eldh utbildade sig vid konstakademien samt vid Tekniska aftonskolan i Paris. Han var ursprungligen ornamentskulptör och livnärde sig under studieåren i Paris 1896-1903 som träsnidare.

 

Eldhs tidigare verk präglas av en mjuk, besjälad form, bl a i unga nakna gestalter. Efter hand utvecklas hans stil mot en kraftfull realism. Han har i porträtthuvuden skildrat många av sin tids kulturpersonligheter. Här liksom i monumentalverken söker han sig mot en renare form.

 

Carl Eldh är en av Sveriges mest kända skulptörer. Hans verk finns på ett stort antal offentliga platser, i museer och privata samlingar i Sverige och utomlands. Carl Eldh var verksam i Stockholm där hans ateljé nu är museum.


Upp 

Gustav 3

7. "Gustav III"

Johan Tobias Sergel, född 1740 död 1814, är en av 1700-talets stora skulptörer.

 

Han var en duktig tecknare med skarpt formsinne och goda anatomiska kunskaper. De flesta skulptörer har duktiga medhjälpare som t.ex. stenhuggare, men Sergel envisades sedan mycket unga år med att lära sig alla moment själv. Han valde själv ut vax till skisserna och lera, så att han fick de rätta färgerna efter bränningen.

 

Han visste hur man gjorde modelleringstekniken och han kunde polera marmorn. I unga år hade han varit medhjälpare till den franska skulptören l'Archevêque, som också lärde honom att förstora. Sergels mångsidighet och hans formsinne skapar visionen i hans skulpturer att de tycks vara i rörelse.



Upp 

Katedral

8. "Katedral"

Arne Jones, född 1914 i Borgsjö, död 1976 i Stockholm. Skulptör.

 

Starkt egenartad skulptur fri från tillfälliga stilströmningar. Tillhörde 1947 års män. Kombinerade kristet humanistiska idéer med en konstsyn där skulpturen var tänkt att ingå som en självklar del av arkitekturen.

 

Arne Jones påverkades av romerska inskriptioner och skrivtecken och stod konstnärligt och idémässigt nära Lars Ahlins författarskap. Skapade i sina verk en suggestiv enkelhet, uppåtsträvande ribbkonstruktioner i gotisk anda genombrutna av stiliserade element av mänsklig gestaltning ("Katedral").

 

Arne Jones försökte öppna sina skulpturer för en ny bilddynamik som skulle stå fri från tyngande, illusionistiska element. Såg skulpturen som "ändamålslösa byggnader - gjorda med bondgeometri och sinnliga konstruktioner.



Upp  

Peter

9. "Peter"

Stig Blomberg (1901 - 1970) Skulptör, tecknare.

 

Stig Blomberg fick sin utbildning på Konsthögskolan i Stockholm, hos Carl Milles samt på Maison Watteau i Paris.

 

Med förkärlek skildrade Blomberg barns och ungdomars sjävsäkerhet och livslust, som i exempelvis "Brottande pojkar" (Moderna muséet) och "De badande barnen" (Göteborgs konstmuseum).

 

Han har också stått för skulpturgrupper som "Harpolekaren och hans son" i Jönköping och "Postryttare" i Farsta centrum. Bland mer monumentala verk kan utsmyckningarna av Karlskrona konserthus och Gävle museum nämnas.


Upp 

Grodan

10. "Grodan"

Per Hasselberg, född 1849, död 1894. Skulptör

 

Per Hasselberg var uppväxt i Blekinge, men begav sig i unga år till Paris, samlingspunkten för dåtida konstnärer.

 

Hasselberg fick sitt genombrott med Snöklockan, presenterad vid 1881 års Paris-salong. Han var en beundrare av den franska skulpturens teknikideal, men valde nordiska motiv.

 

Grodan föreställer en flicka som leker med en groda. Den sägs symbolisera naturlivet.

Flickan har vissa grodliknande drag. Detta kan få sin förklaring genom att det franska ordet för tonårsflicka är une grenouille, vilket betyder just groda.


Upp 

Cessie

11. "Cessie liggande"

Bror Hjorth, född 1894 i Älvkarleby, död 1968 i Uppsala. Skulptör, målare, tecknare och grafiker

 

Bror Hjorth växte upp i Dalboda i norra Uppland "långt till grannar, skola och handelsbod". Men desto närmare till mörk, trolsk natur - skogarna (fadern var skogvaktare). Livet ut betonade Bror Hjorth vad ursprunget och hans nära kontakt till människorna i hembygden betytt för honom.

 

Fadern såg till att Bror Hjorth fick en god utbildning, en studentexamen vid ett privat gymnasium i Uppsala "en skola för the upper ten, för finare folks barn".

Bror Hjorth kom till Paris 1921. Han gick där på Antoine Bourdelles konstskola. 1930 flyttade han hem till Sverige. 1949 blev Bror Hjorth professor i teckning vid Konsthögskolan.

 

Skulptören Hjorth gick samma väg som målaren Hjorth: från primitiv och expressiv förenkling till en klassiskt betonad naturalism. Människokroppen har hos Bror Hjorth blivit ett arbetsredskap, ofta nött och medfaret i naturens stora kollektiv. Men han älskade ändå att framställa den i vila, i en arbetspaus, då den liksom samlar kraft till förnyad gärning eller bara ger sig hän i den stora livsrytmen som i de olika kärleksparen.


Upp 

Bältesspännare

12. "Bältesspännare"

Johan Peter Molin föddes i Göteborg 1814 och dog 1873 i Vaxholm.

 

Johan Peter Molins far var bagare och det var hos honom som Johan Peter började arbeta.

Johan Peter hade dock andra planer än att följa i sin fars fotspår och 1843 begav han sig till Köpenhamn för att studera konst och därifrån vidare till Paris och Rom.

 

Molin återkom till sin hemstad Göteborg där han fick en mängd uppdrag. 1853 blev han lärare vid Konstakademin i Stockholm, 1855 blev han professor i skulptur.

 

Den första versionen av Bältesspännare skapades i Paris 1858-1859. Konstverket föreställer två män i häftig kamp, en kamp som kommer att sluta med döden för en av dem, eller båda. Skulpturen bygger på en sägen från Småland om hur två bröder konkurrerar om samma flicka.



Upp 

13. "Auroras hår"länk till annan webbplats

Mosaikväggen in till Mästarnas Park??


Upp 

14. Två 50-tals lägenhetsmuseer

Text


Upp